I Sverige drabbad varje år drygt 8,000 kvinnor och 40 – 50 män av bröstcancer vilket innebär att ungefär en av tio kvinnor drabbas någon gång under sin livstid. Prognosen är mycket god och mer än 75% botas. Trots detta dör cirka 1,500 personer svenskar varje år av spridd sjukdom.

Generellt gäller att ju tidigare sjukdomen upptäcks desto då bättre prognos. Det är därför viktigt att hörsamma kallelse till screeningmammografi, regelbundet undersöka sina bröst samt söka läkare vid symtom från brösten. I Sverige hittas ungefär hälften av all bröstcancer via screeningmammografin, hälften efter att man sökt på grund av symtom från bröst eller armhåla.

Bröstutredning av både kvinnor och män sker vanligtvis med så kallad trippeldiagnostik vilket innebär palpation av bröst och lymfkörtelstationer, mammografi och vid behov ultraljud samt cell/vävnads-provtagning (biopsi). Däremot passar vårt arbetssätt med trippel-diagnostik inte för dig som blivit återkallad i samband med screening. Då finns redan en upparbetad plan för hur det man har sett på mammografin exakt ska utredas.

Mer att läsa finns på: 1177 Knöl i bröstet, Godartade knutor, Karma-projektet, Mammografi, Bröstcancer, Bröstcancerföreningen Amazona

Bröstcancer A-Ö

Aberrant bröstvävnad

Bröstkörtel-vävnad som ligger utanför själva bröstet. Många kvinnor har ”öar” av bröstvävnad i flanken nedanför armhålan och även i armhålan. Därav kan de som har en aktiv menscykel känna svullnad och ömhet där vissa dagar, parallellt med bröstspänning.

Adjuvant behandling

Onkologisk behandling som ges efter en operation för att reducera risken för återfall. Se även Neoadjuvant.

Anamnes

En patients sjukdomshistoria, berättad av patienten. Utgör tillsammans med kroppsundersökningen en grundläggande klinisk bild. Se även status.

Anemi

En gammal synonym är ”blodbrist” men är specifikt en brist på hemoglobin, det rödfärgande protein som bär syret i blodet.

Antiemetiska läkemedel

Läkemedel som förebygger eller minskar illamående och kräkningar av cancersjukdomen eller behandlingen.

Antihormonell behandling

Synonymt med endokrin behandling. Används vid hormonreceptorpositiv bröstcancer. Finns som läkemedel i tablettform och injektion. Ett annat sätt att minska östrogens effekter på en bröstcancer (hos yngre) är att stänga av äggstockarnas funktion med läkemedel eller att operera bort dem. Se även antiöstrogen behandling.

Antikroppar

Kallas också immunglobuliner och utgör en viktig del av vårt immunförsvar. Kan biologiskt framställas för att rikta in sig på specifika mål hos cancerceller. Se även Immunterapi och Målstyrd behandling.

Antiöstrogen behandling, Antiöstrogena läkemedel

Läkemedel som antingen hämmar östrogen (Selektiva östrogen-receptor-modulerare, SERM, som tamoxifen) eller minskar produktionen av östrogen i äggstockarna före klimakteriet (genom att hämma hypofysen, som goserelin) eller minskar produktionen av östrogen i fettväven hos kvinnor efter klimakteriet (aromatashämmare som anastrozole). Se även Antihormonell behandling.

Axill

Synonymt med armhåla. På djupet i axillen finns normalt 40-60 friska lymfkörtlar. En eller flera av dem kan bli förstorade pga en infektion eller pga cancerväxt i dem. Lymfkörtlar i axillen är oftast den första platsen en bröstcancer sprider sig till. De kallas då axillmetastaser. Se även sentinel node.

Axillutrymning

När lymfkörtlar i armhålan opereras bort. Under större delen av 1900-talet var det något som gjordes på de allra flesta med bröstcancer. Numera föredras att först göra ett test på portvaktskörteln (=sentinel node) för att se om det behövs opereras vidare i armhålan.

B-symtom

Nattliga svettningar, feber och viktnedgång. Förknippas mest med lymfom.

Benign

Godartad. En benign brösttumör är ofarlig och saknar förmåga att sprida sig.

Bilddiagnostik

När man skapar detaljerade bilder av områden inne i kroppen. Exempel på metoder är mammografi, kontrastmammografi, tomosyntes och annan skiktröntgen (=datortomografi), ultraljud och magnetresonanstomografi (=MR, MRI eller MRT).

Biologiska cancerläkemedel

Används som samlingsnamn för läkemedel mot cancer som inte är cytostatika eller antihormoner. Vanligaste typerna kallas också ”målstyrda”, efter engelskans ”targeted therapies”, och delas in i antikroppsbaserade läkemedel och små molekyler, efter engelskans ”small molecules”.

Biomarkörer

Ordet innefattar en mängd olika molekylära och genetiska faktorer som kan ge information om en sjukdom, dess prognos osv. Inom cancer finns det användning av biomarkörer/tumörmarkörer för att bedöma allt från 1) risk för viss cancer 2) diagnostik 3) prognos, till 4) prediktion, alltså information om en viss typ av behandling bedöms kunna fungera eller inte på den enskilda individens cancertyp. Se även Tumörmarkör och CA15-3

Biopsi

Ett vävnadsprov att analysera i mikroskop för att ställa diagnos. Som del i trippeldiagnostik (klinisk undersökning, bildtagning, biopsi) finns två huvudtyper: 1) finnålsbiopsi (mindre mängd celler) och 2) corebiopsi, då en eller flera bitar ”knipsas” bort (vilket ger en sammanhängande bit vävnad att analysera). Se även cysttömning.

Bisfosfonater

Läkemedel mot bennedbrytning. Kan användas för att stärka skelettet och bromsar eller för att sänka sjukligt höga kalciumnivåer i blodet (se hyperkalcemi). Vid bröstcancer har bisfosfonater också visat sig kunna minska risken för skelettmetastaser.

Blodstatus

Ett blodprov som visar mängden av varje typ av blodcell (vita och röda blodkroppar och trombocyter=blodplättar). Se även diff.

BOADICEA

Ett internationellt erkänt system för att värdera risk för bröstcancer, främst baserat på genetik. Se Ärftlighet.

Boost

Tillägg av postoperativ strålbehandling fokuserad mot det område i bröstet där cancern satt.

BRCA1, BRCA2

De två mest kända bröstcancergener vars mutationer ger ökad risk att utveckla bröstcancer.

Bröstcancergener

Gener som finns hos alla män och kvinnor men som kan vara muterade och då ge ökad risk för bröstcancer. Bland de cirka 10 procent av all bröstcancer som har en tydlig ärftlig förklaring är mutationer BRCA1 och BRCA2 vanligast förekommande. Andra kallas PALB2, TP53, PTEN, CHEK2, ATM, CDH1, STK11, NF1. Se även Ärftlig bröstcancer

Bröstbevarande kirurgi

Innebär att bara den del där bröstcancern sitter tas bort. Kallas också ”tårtbitsoperation”. Bröstvävnaden som är kvar förs samman för att återställa bröstformen. Detta sätt att operera har allt mer tagit över efter modifierad radikal mastektomi, då hela bröstet tas bort.

Bröstcysta

En formation av celler som bildar ett ”klot” som är vätskefyllt. En ofarlig, benign, cysta kan uppkomma relativt snabbt och därför förstås skapa oro. Den har oftast ett typiskt utseende på mammografi och ultraljud. Om den är stor och ömmande kan den tömmas ut med en nål i samband med ultraljud och om vätskan är lättflytande och klar till lätt gulfärgad kan den oftast kastas utan att behöva analyseras vidare på lab. Skulle vätskan vara grumlig, blodblandad eller se ut som var, bör den däremot skickas på analys. Om cystan i sig ser tjockväggig ut bör biopsi tas från cystväggen. Se Cysttömning.

Bröstdensitet

Synonym till brösttäthet

Brösttäthet

Täthet är de vita delarna på en mammografibild och består av körtlar (cirka 10%) och bindväv (cirka 90%). För de flesta sjunker brösttätheten med åren särskilt efter klimakteriet. Se Täta bröst.

CA 15-3

En biomarkör i blodet som kan indikera att det finns en bröstcancer. Se även tumörmarkörer.

Cancer in situ

En cancer in situ (”in situ” = på plats) består av cancerceller, men som håller sig. Växer endast i de cellager där den uppstått, kan inte sprida sig till andra organ. Kallas ibland därför för ett ”förstadium” men är ändå en form av bröstcancer. Se DCIS och LCIS.

Celler

Små, på sätt och vis självständiga, strukturer som bygger upp alla djur och växter. Cellerna förökar sig genom att dela sig och bilda (två) nya celler.

Cellgifter

Se Cytostatika.

Cellproliferation

Den hastighet som celler delar sig och därmed förökar sig. Sker normalt i med väldigt olika hastighet i kroppens olika vävnader (långsamt i njuren, fort i till exempel benmärgen). Vid cancer sker detta med högre, men varierande, frekvens. Cellproliferationen/delningshastigheten kan ge prognostisk information vid till exempel bröstcancer. Se Ki-67.

Corebiopsi

En typ av grovnålsbiopsi, dvs en bit av vävnaden ”knipsas” bort, för att kunna analyseras noggrant i mikroskop.

Cortisol, Kortisol

Ett stresshormon som förekommer naturligt i kroppen.

Cysta

En vätskefylld blåsa som kan uppkomma i många av kroppens organ. Se Bröstcysta.

Cysttömning

En bröstcysta har oftast ett typiskt utseende på mammografi och ultraljud och oftast kan läkarna redan vid undersökningarna bli säkra på om cystan är benign/ofarlig. I de flesta fall kan då cystan få vara kvar, obehandlad. Om den är stor och ömmande kan den tömmas ut med en nål i samband med ultraljud och om vätskan oftast kastas utan att gå vidare med analyser i mikroskop.

Cytologi

Cytologi är en gren inom patologin där man diagnostiserar sjukdomar, ofta tumörsjukdomar, genom mikroskopundersökning av celler. Patologer (läkare specialiserade inom Patologi) kan ha en vidareutbildning som ger dem rätten att kalla sig Cytologer. Se Cytologisk analys.

Cytologisk analys

Kallas ibland i dagligt tal ”cytologi” (se ovan) och är den typ av undersökning som en finnålsbiopsi skickas på till laboratoriet. Tar vid bröstdiagnostik oftast minst 3-5 arbetsdagar att få svar på.

Cytostatika

Det finns ett stort antal olika läkemedel som klassas som cytostatikum. Gemensamt för dem är att de har visat sig angripa cancerceller, särskilt om de delar sig snabbt, mer än friska celler. De friska cellerna blir tyvärr ändå påverkade vilket är anledningen till olika biverkningar, t.ex. illamående, minskat antal röda och vita blodkroppar och att tappa håret. Men eftersom det finns så många olika sorter, och de kan kombineras, varierar vilka biverkningar som är mest typiska. Se även Polykemoterapi.

Datortomografi

Kallas även skiktröntgen. Använder en serie av horisontella snittbilder för att skapa en detaljerad uppfattning av områden inuti kroppen. Ibland använder man en kontrastvätska, som sväljs eller injiceras, för att vävnader och organ ska synas tydligare. Se Tomosyntes.

DCIS

Förkortningen för Duktal Cancer In Situ vilket indikerar att den utgår ifrån körtelgångarna i bröstets mjölkkörtel-system (duktal växt) men bara växer ”på plats”, dvs kan inte sprida sig. Behandlingen är ofta bara kirurgi, men strålbehandling kan läggas till och ibland även andra onkologiska behandlingar. Ibland diagnostiseras en kvinna med både invasiv cancer och DCIS i samma bröst, och då ”övertrumfar” den invasiva cancern och dess karaktär kommer mest av allt påverka behandlingsupplägget. Se LCIS.

Differentialräkning (”Diff”)

Ett tillägg till Blodstatus för att räkna sorters vita blodkroppars antal. Kan vara viktigt vid 1) diagnostik av leukemi och lymfom 2) kontroll av infektionskänslighet efter en cytostatikabehandling.

Dottertumör

Se Metastas.

Duktal bröstcancer

Benämner den vanligaste formen av bröstcancer. Namnet indikerar att den utgår från det lager av celler som klär insidan av körtelgångarna i bröstets mjölkkörtel-system. Dock har läkare internationellt börjat frångå begreppet och talar om att cancern uppstår i ”terminal duct lobular units”. Läkarna vill mer och mer också indela bröstcancer på molekylära grunder, snarare än histologiska. Se DCIS.

Elston, Elstongrad

Morfologisk, histologisk bedömning av en bröstcancer, där dess körtelbildning, cellkärne-bild och proliferation vägs ihop bildar basen för en tumörgradering, 1–3, benämnd Nottingham Histologic Grade (NHG) eller Elstongrad (två olika varianter). Den har visat sig starkt korrelera med prognosen och påverkar därför vilken behandling som ges vid nyupptäckt bröstcancer. Se NHG.

Endokrin behandling

Se Antihormonell behandling.

Epidemiologi

Läran om sjukdomars förekomst och orsaker. En epidemiolog undersöker bland annat hur miljöfaktorer, levnadsvanor och genetiska faktorer påverkar hälsa och sjukdomsuppkomst.

EC

En vanlig kombination av cytostatika (epirubicin och cyklofosfamid). Ges ofta adjuvant eller neoadjuvant i 3 cykler (omgångar) följt av 3 cykler (omgångar) av en taxan (paklitaxel eller docetaxel).

ER

Se Östrogenreceptorer (ER är den engelska förkortningen av Östrogenreceptor). ER+, utläses ER-positiv, betyder att bröstcancercellerna har en ökad mängd ER och att cancern då är hormonpositiv och kan behandlas med antihormoner. Se Antihormonell behandling och Luminal A och Luminal B bröstcancer.

Fatigue

Medicinsk term för en onormal trötthet eller uttröttbarhet som drabbar många cancerpatienter. Men trötthet kan också ha många andra orsaker. Se text på 1177.

FEC

En sedan 1980-talet vanlig kombination av cytostatika; Fluorouracil (5-FU), epirubicin och cyklofosfamid. Har på senare år ersatts av EC (epirubicin och cyklofosfamid). Se Polykemoterapi.

Fibroadenom

Godartad bröstknöl bestående av bindväv (”fibro-”) och körtlar (”-adeno”). Utgör inget ”förstadium” och behöver därför vanligen inte opereras bort eller följas upp, men om de sitter så till att de besvärar eller oroar mycket kan diskussion tas med en kirurg om operation kan vara aktuellt.

Fibroadenos

Ordet liknar Fibroadenom men beskriver mer ett ofarligt tillstånd där man har flera bindvävsknutor, och tendens till cystbildning, ofta i kombination med mammografiskt täta bröst. Detta kan förekomma i ena eller båda brösten och är vanligast hos yngre kvinnor. Se Täta bröst.

FISH

Fluorescerande In situ hybridisering. Se ISH.

Fjärrmetastaser

När bröstcancern har spridit sig bortom bröstet och de närmaste lymfkörtlarna. Innebar då att patienten har spridd bröstcancer.

Förkalkningar

Mammografibilden kan användas till annat än att identifiera cancer. Flera faktorer i bilden kan indikera om det finns en ökad risk. Två av de viktigaste riskfaktorerna är hög mammografisk täthet och förkalkningar. Täthet är den vita delen av en mammografibild och består av körtlar och bindväv. Ju mer täthet, desto mer körtlar och högre risk för bröstcancer. Förkalkningar är små vita prickar på mammografibilden vilka kan ge röntgenläkaren en indikation på att det kan vara början till en cancer. Se även Mikroförkalkningar.

Galaktografi

Undersökning av bröstens mjölkgångar. Kontrastmedel sprutas in i den aktuella bröstgången via gångöppningen i bröstvårtan med en speciell trubbig nål innan mammografibilden tas. Används ofta när någon har sökt för spontan vätskning från ett bröst. Kan indirekt avslöja en cancer eller ett papillom.

HER2

HER2 (human epidermal growth factor receptor 2) är ett protein som finns på ytan av flera celltyper i kroppen. Proteinet styr hur celler växer och delar sig. Kan blockeras med antikroppsläkemedel som trastuzumab.

HER2-positiv/luminal bröstcancer

En mindre vanlig undergrupp av bröstcancer som karakteriseras av ökad mängd HER2 på bröstcancer-cellernas yta kombinerat med ökat antal östrogenreceptorer. Se HER2-positiv/icke-luminal.

HER2-positiv/icke-luminal

En mindre vanlig undergrupp av bröstcancer som karakteriseras av ökad mängd HER2 på bröstcancer-cellernas yta kombinerat med få östrogen- och progesteron-receptorer.

HER2-positiv bröstcancer

Vid HER2-positiv bröstcancer finns ökat antal HER2-proteiner på bröstcancer-cellernas yta. Ökningen gör att cellerna vill dela sig oftare. HER2 blockeras med målstyrda antikroppsläkemedel som trastuzumab. Innan dessa läkemedel fanns var HER2-positiv bröstcancer förknippad med försämrad prognos.

Hormonell behandling

Behandling som endast fungerar på tumörer som är så kallat hormonkänsliga (=hormonreceptorpositiva). Används mest som tilläggsbehandling efter kirurgi för att förhindra återfall och det är östrogenet som är i fokus för behandlingarna. Se även Antihormonell behandling.

Hormonreceptorpositiv bröstcancer

Kallas också hormonkänslig bröstcancer eller östrogenreceptor-positiv bröstcancer. 80-85% av all bröstcancer är hormonreceptorpositiv och då blir antihormonell behandling i princip alltid aktuellt. Numera indelas östrogenreceptor-positiv bröstcancer av läkarna i tre olika undergrupper. Se Luminal A, Luminal B och HER2-positiv/luminal.

Hyperkalcemi

Förhöjd mängd kalcium i blodet. Kan orsakas av cancer och vid höga kalcium-nivåer ge symtom i form av kraftig törst, stora urinmängder, illamående och trötthet.

Immunterapi

Cancerbehandlingar som påverkar immunsystemen, till exempel genom att stimulera patientens eget immunförsvar för att mer effektivt angripa cancercellerna. Detta kan med specifika antikroppar eller vaccin. Den mest använda Immunterapin idag, så kallade immune checkpoint-hämmare minskar cancercellernas möjligheter att ”gömma sig” för kroppens immunförsvar.

Incidens

Antal nya fall av en sjukdom i en population under en viss tidsperiod. Exempelvis för bröstcancer, som drabbar fler än 8,000 svenska kvinnor per år (motsvarar en per timme).

Inflammatorisk bröstcancer

Inflammatorisk bröstcancer är en mycket sällsynt bröstcancertyp som kännetecknas av att bröstet ter sig inflammerat. Det anses bero på att inflammatorisk bröstcancer, som är en snabbväxande variant, ger en blockering av de tunnaste lymfbanorna så att bröstet blir svullet, spänt, ömt, rött och varmt. Andra orsaker till att ett bröst blir inflammerat är dock betydligt vanligare.

In situ

”På plats”. Se Cancer in situ.

Invasiv cancer

Fullt utvecklad cancer som har förmågan att växa in i intilliggande vävnad och att sprida sig till andra organ. Se Cancer in situ.

ISH

In situ hybridisering (ISH) används vid bröstcancer för att analysera om det finns en ökning av HER2-gener i cellerna. En variant är att använda ett fluorescerande ämne och då kallas tekniken Fluorescerande in situ-hybridisering (FISH). Begreppet har inget med in situ-cancer att göra.

Kemoterapi

Av engelskans chemotherapy. Samma som Cytostatika.

Ki67

Ett cellprotein som kan mätas i cancerceller för att bedöma tillväxthastigheten. Ju högre värde (mellan 0 och 100%), desto större andel av cellerna är i aktiv celldelning.

Klimakteriet

Se Menopaus

Klinisk mammografi

En fullständig mammografi som fås genom remiss när man söker med symtom. Till skillnad mot hälsokontrollsmammografi, vid screeningen, då endast 2 vinklar används för bildtagningen. Kan kompletteras med bland annat ultraljud.

Klinisk studie

Se Klinisk prövning

Klinisk prövning

En forskningsstudie på människor då till exempel ny diagnostik eller behandling testas. Kan göras som en randomiserad studie, för att få ännu säkrare resultat, ofta genom att ha en jämförelsegrupp som får placebo. Studierna delas in i olika faser – fas I, fas II, fas III och fas IV.

Klinisk undersökning

Innebär att läkaren noggrant undersöker kroppen. Vid bröstsjukdom är läkaren speciellt noggrann med att inspektera och känna igenom brösten och lymfkörtlarna i armhålorna. Se Status.

Kontaktsjuksköterska

Alla patienter med bröstcancer har rätt till en fast kontaktsjuksköterska som blir den huvudsakliga kontaktpersonen i vården. Kontaktsjuksköterskan har det övergripande ansvaret för patienten och närstående under hela vårdkedjan. Hen kopplar in läkare eller andra professioner efter behov.

Kontrastmammografi

Även kallat kontrastförstärkt mammografi och görs för att med röntgen få en ännu tydligare bild än med vanlig mammografi. Ett jodkontrastmedel injiceras i blodet före bildtagningen. Än så länge har metoden inte fått någon stor användning i Sverige, men intresset är växande, både i Sverige och internationellt, då det kan ses som ett enklare och billigare alternativ till MR.

Kortisol, Cortisol

Ett stresshormon som förekommer naturligt i kroppen.

Kortison

Läkemedel som innehåller syntetiskt cortisol och som kan användas på flera olika sätt i cancervården, såsom förebyggande mot cytostatika-illamående, aptithöjande, avsvällande mot hjärnödem eller som behandling av inflammatoriska reaktioner av immune checkpoint-hämmare.

Kronisk bröstcancer

Ett uttryck som vunnit mark på senare år och som avser att beskriva en fas då patienten lever med spridd cancer som hen inte kan bli botad från men med rätt behandling kan leva länge med sjukdomen. Begreppet är omdiskuterat eftersom det inte egentligen syftar på någon särskild sorts bröstcancer och att det kan ge sken av det ”kroniska” skedet inte kan övergå i en mer livshotande situation.

Kurativ behandling

Botande behandling. Ofta en kombination av kirurgi och onkologisk, adjuvant behandling vars syfte är att bota. Jämför Palliativ behandling.

LCIS

Se Lobulär bröstcancer in situ

Lex Maria

Vid allvarlig risk eller misstänkt vårdskada ska vårdgivaren göra en anmälan enligt lagen Lex Maria till

Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

Liquid biopsy

Kan översättas med ”flytande provtagning”. Mycket forskning bedrivs idag för att kunna ställa fler cancerdiagnoser via blodprov. Tekniken bygger på att det hos en cancerpatient kan finnas hela, eller delar av, cancerceller cirkulerande i blodet. Det skulle också i en framtid vara en möjlighet för att upptäcka återfall tidigare än att vänta på symtom.

Lobulär bröstcancer

Beskriver en bröstcancer som har uppstått i mjölkkörtlarna. Tidigare ansågs bröstcancer oftast uppkomma i bröstkörtelns gångar (duktal cancer), medan en mindre del ansågs utgå från själva körtlarna (lobulär cancer). Man har dock till stor del övergivit denna modell och nu anses de flesta cancrar i bröstet i stället utgå från så kallade ”terminal duct lobular units”.

Lobulär bröstcancer in situ (LCIS)

Namnet indikerar att den utgår ifrån bröstets mjölkkörtel-system men bara växer ”på plats”, dvs kan inte sprida sig. Till skillnad mot DCIS behöver LCIS ofta inte behandlas.

Lokalt avancerad bröstcancer

Cancerceller som spridit sig lokalt i bröstet, till närliggande vävnader som hud, muskler eller till lymfkörtlarna.

Lokalt återfall

Bröstcancer som visar sig på nytt – i samma bröst. Ibland talas om loko-regionalt återfall och det inkluderar då även intilliggande vävnader, som hud nära bröstet eller lymfkörtlar i samma sidas armhåla.

Luminal A bröstcancer

Efter att läkare i Sverige och internationellt allt mer övergett uppdelning av bröstcancer huvudsakligen i duktal eller lobulär bröstcancer, samtidigt som förståelsen av de molekylära analyserna har ökat, är numera Luminal A bröstcancer den vanligast förekommande undergruppen. Den kännetecknas av låg tillväxttakt (se Ki67), hormonkänslighet och låg malignitetsgrad.

Luminal B bröstcancer

Kännetecknas av hög tillväxttakt och/eller låg malignitetsgrad (se Ki67) och hormonkänslighet. Se HER2-positiv bröstcancer och Trippelnegativ bröstcancer.

Lymfterapi

Behandling av lymfödem. Flera metoder används, såsom manuellt lymfdränage, kompression samt lätt massage.

Lymfödem

En svullnad som uppkommer när lymfvätska samlas i kroppen. Ses vid bröstcancer främst efter att lymfkörtlar opererats bort i armhålan.

Lymfkörtlar

Kallas också lymfknutor. Naturligt förekommande i ett stort antal i kroppen. Där kan immunförsvaret bekämpa bland annat bakterier och virus, vilket kan märkas genom att en lymfkörtel blir svullen och öm. Cancerceller kan också samlas där och kallas då för lymfkörtel-metastaser. Det är en av faktorerna som vägs in när man bedömer i vilket stadium cancern är.

Magnetkamera (MR, MRT, MRI)

Använder magnetfält för att skapa detaljerade bilder av organ inuti kroppen. R står inte för röntgen utan Resonans. Magnetkamera-undersökningar kallas även Magnetresonanstomografi (MRT) eller på engelska Magnetic Resonans Imaging (MRI).

Malignitetsgrad

Ett mått på hur mycket cancercellerna skiljer sig från normala celler i bröstvävnaden. Se Nottingham-gradering.

Malign

Kan översättas med det något ålderdomliga ordet elakartad. En malign tumör är i princip synonymt med ”cancer”.   Se Benign.

Mammografi

Röntgenundersökning av kvinnors bröst. Medför idag en mycket liten mängd röntgenstrålning. Används vid screening för att hitta bröstcancer i ett tidigt stadium. Se även Klinisk mammografi.

Manlig bröstcancer

Bröstcancer som drabbar en man. Liknar mycket bröstcancer hos kvinnor, majoriteten får av hormonkänslig typ. Drabbar cirka 50 svenska män per år (jämfört med fler än 8,000 svenskor per år).

Mastektomi

Bortoperation av ett bröst på grund av bröstcancer eller i förebyggande syfte hos högrisk-individer. Se Modifierad radikal mastektomi och Profylaktisk mastektomi

Menopaus

Synonym till klimakteriet eller övergångsåldern. Utgör den fas i en kvinnas liv då äggstockarna slutar att producera östrogen, vilket innebär att östrogennivåerna i kroppen blir lägre och menscyklerna och ägglossningarna upphör.

Metastas

Kallas även dottertumör, ett exempel är när bröstcancer sprids från bröstet till skelettet eller lungorna. Då kallas det för skelettmetastaser eller lungmetastaser.

Metastaserande bröstcancer

Spridd bröstcancer. Innebär att cancerceller har spridit sig till andra delar av kroppen, bortanför bröstet och armhålan. Historiskt har det setts som att sjukdomen då blivit obotlig. Med dagens många bra behandlingsalternativ kan dock överlevnaden bli lång. Se Kronisk bröstcancer.

Mikroförkalkningar

På en mammografibild är det typiska utseendet på en cancer en förtätad vit struktur. Men även olika slags förkalkningar kan indikera att en malign process är på gång. Mikroförkalkningar är små vita prickar på mammografibilden som kan göra att röntgenläkaren vill gå vidare med extra undersökningar.

Modertumör

Kallas även primärtumör eller ursprungstumör. I analogi med det kan metastaser kallas sekundärtumörer.

Mortalitet

Dödlighet. Antalet dödsfall för en viss sjukdom i en population. Exempelvis för bröstcancer, där majoriteten botas permanent men cirka 1,500 dör varje år i Sverige i spridd bröstcancer.

MR, MRT, MRI

Se Magnetkamera.

Modifierad radikal mastektomi

Modifiering av den på 1890-talet först utvecklade, framgångsrika, operationsmetoden för bröstcancer, radikal mastektomi. Hela bröstet tas bort och bröstkorgsväggen blir platt. Se även Bröstbevarande kirurgi

mTOR-hämmare

Används i behandlingen av hormonpositiv bröstcancer för att ytterligare förbättra effekten av endokrin terapi. Läkemedlet blockerar proteinet mTOR som har betydelse för cancercellernas tillväxt.

Multicentrisk

Beskriver att det i ett bröst finns flera olika, åtskilda, områden med bröstcancer, i olika delar av bröstet.

Multidisciplinära team

Består av läkare med olika specialistkunskaper på sjukdomen. Vanligen kirurg, patolog, mammografiläkare, onkolog samt sjuksköterskor och annan vårdpersonal med speciell kompetens. Tillsammans går de igenom varje patientfall för att diskutera om vad nästa steg blir för den specifika patienten.

Multifokal

Beskriver att det i ett bröst finns flera olika områden med bröstcancer, i samma del av bröstet. Motsatsen till unifokal.

Mutation

En förändring i våra gener (arvsanlag, DNA) som kan vara skadlig och kan leda till att cellen förvandlas till en cancercell eller att en redan utvecklad cancercell förvärvar ytterligare egenskaper.

Målstyrd behandling

En behandling som riktar in sig på speciella egenskaper hos cancerceller, för att hindra dem från att växa till och dela sig.

Neoadjuvant behandling

En behandling som ges före operationen. Syftar då till att krympa tumören så att den blir lättare att operera. Strategin med neoadjuvant innebär också att 1) en behandling som går till hela kroppen inte fördröjs av operationen och läkningen efter den och att läkarna mer säkert kan avgöra om behandlingen fungerar.

Nottingham, Nottingham-gradering, NHG

Morfologisk, histologisk bedömning av en bröstcancer, där dess körtelbildning, cellkärne-bild och proliferation vägs ihop bildar basen för en tumörgradering, 1–3, benämnd Nottingham Histologic Grade (NHG) eller Elstongrad (två olika varianter). Den har visat sig starkt korrelera med prognosen och påverkar därför vilken behandling som bör ges vid nyupptäckt bröstcancer.

Ny medicinsk bedömning

Se Second opinion.

Onkolog

Cancerläkare

Onkologi

Avser både ämnet ”Läran om tumörsjukdomar” och läkar-specialiteten Onkologi. Med onkologiska behandlingar menas i princip all typ av cancerbehandling som inte utgörs av kirurgi.

Onkoplastik

Omformning av bröstet. Används när större omformningar av bröstet behöver göras. Inkluderar också uppbyggnaden av ett ”nytt” bröst efter mastektomi. Det görs antingen med implantat eller med att kroppsegna vävnader flyttas till bröstet.

Palliativ vård

Lindrande vård. Syftar främst till att lindra sjukdomssymtom, inte att bota. Handlar dock inte bara om vårdinsatser i livets slutskede (=sen palliativ fas) utan kan komma in betydligt mycket tidigare (i tidig palliativ fas).

Palpation

En undersökningsmetod där läkaren känner igenom brösten och lymfkörtelställena intill med händerna.

Pagets sjukdom

Eksemliknande tillstånd och onormala hudförändringar på bröstvårta och/eller vårtgård. Det kan då finnas områden med cancervävnad eller förstadier till cancer i bröstvårtan. (Ej att förväxla med den kroniska skelettsjukdom som också kallas Pagets sjukdom.)

Papillom

En som regel godartad form av tumör.

Partiell mastektomi

Bröstbevarande kirurgi då endast en del av bröstet tas bort.

Patolog

Den typ av specialistläkare som är expert på att bedöma celler i ett mikroskop. Förknippas av många med obduktioner, men det är idag en mycket liten del av en patologs arbetsuppgifter. Kan ha en vidareutbildning i att bedöma finnålsbiopsier. Se Cytologi.

Patologi

Avser både ämnet ”Sjukdomslära” och läkar-specialiteten Patologi.

Perimenopausal

Medicinsk term för att vara i själva övergångsåldern, alltså fasen i en kvinnas liv då klimakteriet pågår.

PET

Förkortning för positron emissions tomografi. En liten mängd radioaktiv vätska injiceras i ett blodkärl och en scanner tar sedan detaljerade bild som kan användas för att leta efter avvikelser i kroppen.

Polykemoterapi

Betyder att flera olika cytostatika kombineras. För att öka effekten av behandlingen samtidigt som man kan hålla nere riskerna för allvarliga biverkningar.

Portvaktskörtel, sentinel node

Oftast undersöks den första lymfkörteln i armhålan (för att konstatera eller utesluta spridning), den så kallade portvaktskörteln. Portvaktskörteln kallas på engelska ”sentinel node”.

Postmenopausal

Avser fasen i en kvinnas liv efter genomgånget klimakterium.

Postoperativ

Efter operationen.

PR

Se Progesteronreceptorer. PR+, utläses PR-positiv, och betyder att bröstcancercellerna har en ökad mängd PR.

Premenopausal

Avser fasen i en kvinnas liv efter puberteten, före klimakteriet.

Preoperativ

Före operationen.

Prevention

Förebyggande åtgärder. Delas inom onkologi främst in i 1) primär-prevention, dvs att helt förebygga uppkomsten av till exempel bröstcancer och 2) sekundär-prevention, dvs att hitta sjukdomen tidigt, exempelvis genom mammografi-screening.

Primärtumör

Se, modertumör.

Progesteron

Gulkroppshormon, det viktigaste kvinnliga könshormonet vid sidan av östrogen. Varierar i nivåer under menstruationscykeln.

Progesteronreceptorer

Förkortat PR. Mottagarmolekyler för gulkroppshormon, progesteron, i bröstkörtelceller. Kan finnas i ökad mängd i bröstcancerceller. Mätning av PR brukar anges i patologi-svar vid bröstcancer men har inte samma stora betydelse som östrogenreceptorer, ER, vid bröstcancer.

Radioterapi

Se Strålbehandling.

Randomiserad studie

Se Klinisk prövning

Randomisering

Slumpmässig fördelning av patienter i olika behandlingsgrupper i en Klinisk prövning.

Receptor

En proteinmolekyl på eller inne i en cell som skickar signaler vidare i cellen, till exempel en östrogenreceptor som östrogen binder till. Östrogenet stimulerar då cancercellerna till att föröka sig.

Rehabilitering

Rehabilitering vid cancer är åtgärder som kan hindra eller minska den negativa påverkan som sjukdomen har på patient och närstående.

Riskfaktorer för bröstcancer

Det finns flera typer av faktorer som påverkar risken att insjukna i bröstcancer. De man oftast talar om är livsstil, gener och faktorer som syns på mammografibilden. Att vara fysisk aktiv, hålla en normal vikt och inte röka minskar risken för bröstcancer. Samma sak gäller om en kvinna har fött många barn, ammat och inte ätit hormoner längre än fem år i samband med klimakteriet. Om bröstcancer finns i släkten ökar det risken att själv insjukna. Flera hundra genetiska förändringar påverkar risken att insjukna, de mest kända mutationerna finner man i gener som kallas BRCA1 och BRCA2.

Screening

Undersökning för att hitta en sjukdom tidigt, innan den ger symtom. Mammografiscreeningen i Sverige innebär att alla kvinnor mellan 40 och 74 år kallas vartannat år.

Second opinion

Enligt Patientlagen har patienter med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada möjlighet att inom eller utom det egna landstinget/regionen få en ny medicinsk bedömning (på engelska Second opinion).

Sentinel node

Se Portvaktskörtel. Om denna lymfkörtel är frisk betyder det att de andra körtlarna i armhålan sannolikt också är det.

Serom

Ansamling av sårvätska. Vanligt efter bröstkirurgi.

Specialistsjuksköterska

Sjuksköterska med fördjupad kunskap och vidareutbildning inom ett specifikt område, exempelvis onkologi.

Spridd bröstcancer

Se Metastaserande bröstcancer.

Stadium

När en cancerdiagnos har ställts samlas olika information in, varav de två viktigaste medicinska delarna utgörs av stadieindelning och gradering (se Malignitetsgrad). Stadierna av cancer (I-IV eller 1-4) används för att beskriva hur långt cancern hunnit växa på platsen och om eventuell spridning i kroppen.

Stadium 0

Den allra tidigaste formen av bröstcancer, då cancercellerna inte fullt ut skapat sig förmågan att sprida sig. Se Cancer in situ.

Stadium 1 / I

Ett tidigt stadium. Bröstcancern är mindre än två centimeter och har inte spridit sig till lymfkörtlar eller vidare ut i kroppen.

Stadium II (2)

Bröstcancern är mellan två till fem centimeter och kan även ha spridit sig till lymkörtlarna.

Stadium III (3)

Tumören är större än fem centimeter eller en mer omfattande spridning till lymfkörtlar i armhålan har skett. Den kan även ha spridit sig till andra lymfkörtlar eller till överliggande hud.

Stadium IV (4)

Kännetecknas av att cancern har spridit sig längre bort, till inre organ, till exempel till lungor, lever, skelett. Se Fjärrmetastaser.

Status

Läkarens kroppsundersökning. Bildar tillsammans med anamnesen de viktigaste underlagen i en klinisk bedömning vidett läkarbesök.

Strålbehandling

Lokal behandling med joniserande strålning, dvs elektromagnetisk strålning av mycket hög energi. Kallas även radioterapi (från engelskans radiotherapy). Ges 1) adjuvant med målet att döda eventuella cancerceller i närområdet efter en operation, eller 2) palliativt (symtom-lindrande) mot t ex skelett-metastaser.

Tidig bröstcancer

Avser oftast stadierna 0, I eller II. Se Stadium.

TNM-klassificering

Ett klassificeringssystem som används av läkare för att beskriva cancerns stadium och malignitetsgrad.

T stadier (T som i tumör, dvs primärtumören). Storleken och växtsättet för cancern i bröstet.

N stadier (N som i ”nodes”, dvs lymfkörtlarna). I vilken omfattning cancern har spridits till lymfkörtlarna närmast bröstet.

M stadier (M som i metastaser, avser kännedom om eventuella fjärrmetastaser). I vilken omfattning cancern har spridits utanför bröstet till andra delar av kroppen, som skelett, lever och lungor.

Läkaren sammanställer TNM-resultaten för att ange bröstcancerns stadium.

Tomosyntes

Tomosyntes är ett vanligt tillägg om en screening-mammografin visar misstanke på bröstcancer. Tomosyntes är en slags skiktröntgen av bröstet som skapar tredimensionella bilder för att lättare skilja friska områden från sjuka.

Trippeldiagnostik

En utredning vid misstänkt bröstcancer som innefattar klinisk undersökning, bildtagning (främst mammografi och/eller ultraljud) och biopsi (vävnadsprov). Det tredje steget, biopsi, görs bara om misstanken om bröstcancer kvarstår efter de två första stegen.

Trippelnegativ bröstcancer

Denna typ av bröstcancer är inte hormonkänslig och har inte ökat antal HER2-receptorer. Det innebär att varken läkemedel riktad mot östrogen eller mot HER2 är aktuell att använda. Cirka 10 procent av all bröstcancer är trippelnegativ.

Tumör

Knöl eller svulst. Kan vara godartad (benign) eller elakartad (malign).

Tumörmarkör

En molekylär markör i blodet eller i cancercellerna som ger diagnostisk, prognostisk eller prediktiv information.

”Tårtbitsoperation”

Se Bröstbevarande kirurgi

Täta bröst

Lite förenklat sätt att uttrycka att någon har mammografiskt förhöjd brösttäthet. En måttligt förhöjd mammografisk täthet påverkar inte så mycket. Men den som har en kraftigt förhöjd täthet, och som kvarstår efter 40 och 50 har 1) förhöjd individuell risk att drabbas av bröstcancer och 2) att en liten bröstcancer kan vara se på den vanliga mammografi som ingår i screeningen. Se Brösttäthet.

Ultraljud

Metod för diagnostik eller behandlingsuppföljning. Röntgenläkaren som gör ultraljudet kan urskilja avvikelser och även ta bilder på de områden som önskas. Metoden anses helt ofarlig då den inte baseras på röntgenstrålning. De flesta biopsier som tas via ultraljud.

Återfall

När cancer kommer tillbaka, efter en period när ingen cancer har kunnat upptäckas. Det han ske månader eller år efter den första behandlingen. Återfall kan indelas i 1) lokala (eller loko-regionala), dvs uppstår i samma bröst eller i anslutande hud eller lymfkörtlar eller 2) någon annanstans i kroppen, vilket då kallas fjärrmetastaser. Innebär i princip att det fanns cancerceller kvar efter den första behandlingen.

Ärftlighet/Ärftlig bröstcancer

Ärftliga faktorer tillhör de starkaste av flertalet kända riskfaktorer för uppkomst av bröstcancer. Mutationer i så kallade bröstcancergener, som BRCA1 och BRCA2, ger en kraftigt ökad risk. Sådana mutationer finns hos individens alla celler och kan innebära ökad risk även för vissa andra cancerformen, främst äggstockscancer. Men även utan kännedom om sådana specifika mutationer kan risken för bröstcancer i vissa familjer/släkter beräknas enligt ett internationellt system förkortat BOADICEA. Se även Riskfaktorer för bröstcancer.

Östrogen

Ett av de två kvinnliga könshormonen, det andra är progesteron. Östrogennivåerna hos kvinnor varierar under varje menstruationscykel och de generella nivåerna av östrogen sjunker i och med klimakteriet (då äggstockarna slutar att producera östrogen).

Östrogenreceptorer

Finns normalt inne i bröstkörtelceller. Vid bröstcancer ses oftast en kraftig ökning av antalet östrogenreceptorer per bröstcancercell. Det innebär då att det östrogen som cirkulerar än mer kan stimulera bröstcancercellerna till att föröka sig. Förkortas ER.

Östrogenreceptorpositiv bröstcancer

Se Hormonpositiv bröstcancer.